Det är mycket jag har hunnit med på drygt en vecka- komma hem från semester -operation- födelsedag- VAB (ta hand om sjukt barn)...
Hur jag känner mig? undrar många.
Jag har ju inte ont någonstans, utan känner mig vilsen liksom. Tankarna snurrar.
Ja, ni hör att jag inte är lika positiv längre.
Humöret sviker och jag har blivit jätteorolig, speciellt om kvällarna. Jag tänker på vad proverna ska visa. Ställer in mig på det värsta.
Jag försöker leva så normalt som möjligt. Det var ju det som läkarna sa jag skulle... Men fan, en vecka av oro och två till...
Jag går här och skrotar. Vissa dagar kommer jag inte ur pyjamasen (kan ha berott på sjukstuga här).
På min födelsedag den 26:e, väntade jag på att kvällen skulle komma, att kanske några gäster skulle titta förbi och jag hade varit och köpt tårta, ost och vin. Jag var så otroligt sällskapssjuk.
Moster kom förbi tidigt och pappa på e.m. och strax efter det började lilleman att kräkas floder...
Det var inte roligt att stå och hejda folk i dörren sen. Så ledsen jag var. Såklart det var synd om skrutten, men kunde han inte pricka in en annan dag, han som aldrig är sjuk...:-/
I dag var jag inne i Göteborg för ett möte. Skönt att åka iväg lite.
I morgon ska jag (förhoppningsvis, om jag orkar) åka med mina arbetskamrater på utbildning på Universeum. Superkul!!!
Hej hej!
Hoppas du får en trevlig dag med dina arbetskamrater, det behöver du. Det är inte lätt att ta en dag i sänder med en oro i kroppen. En jätte kram till dig underbara Helena:):)
SvaraRaderaHej Helena. Det låter jobbigt att vänta och vara orolig. En av mina vänner i USA fick bröstcancer när vi bodde där. Vi brukade promenera ihop i Newton. Hon är helt frisk nu. Hon brukade säga att hon var så glad över att hon fått barn redan för cancerbehandlingen hon fick skulle gjort det svårare att få barn . Så hon slapp oroa sig för det. Tänker på dig. Hoppas du får en mysigt dag med kollegorna. Kramar från Åsa som är i Bryssel på semester med en annan kräkande pojke...
SvaraRaderaÅh stackars dig. Och sonen såklart som fick kräksjukan. Förstår att du oroar dig. Bra att du får komma iväg på något för att skingra tankarna!
SvaraRaderaKram på dig!