Nu har jag precis kommit hem efter att ha varit 3 timmar på akuten (vilket är kort tid...)
Stora sonen hade kört vält med moppen och behövde få några fula skrapsår omplåstrade.
Det är ingen fara med honom mer än just skrapsår på knäna och händerna. Hjälm hade han på, men tyvärr kortbyxor...
Jag hade just hämtat Albin hos en kompis hemma i Ytterby när vi mötte en ambulans.
Jag säger: titta, där kommer en ambulans med blåljus (men utan sirener).
Albin säger att det är nästan som på SOS på liv och död... (Tv4).
En halvtimma senare, när jag kommit ut till stugan igen får jag reda på att Fabian har kört vält och att ambulansen vi mötte var för honom. Konstigt... :-(
Han var med några kompisar när det hände och de ringde ambulans och fixade så att moppen togs omhand. Tack så mycket!
Nåväl och som sagt. Han är okej och vi får vara glada att det gick så bra som det gjorde.
Annars har vi ju lite erfarenhet av akuten i vår familj.
Dottern: bruten arm (som hon fick efter lek på skolgården) och även hon en vurpolycka med cykel med otäcka skrapsår...
Stora sonen: Tja, vi har ju varit där förut också.
Bruten arm han med, bara 5 veckor efter storasyster...
Sen lyckades han gänga på en mutter på fingret... (!)
"Fallolycka" från en ribbstol på fritids. Befarad hjärnskakning med övernattning på sjukhuset. Det var två veckor innan lillebror föddes...
Sedan ett antal gånger med gubben för hans nötallergi.
Det är lilleman och jag som hittills har klarat oss från akuten. ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera gärna då blir jag glad!